Jag vet ju att jag lever

Ibland kan jag stanna upp och tänka. Tänka på hur bra jag verkligen har det. Hur mycket som händer hela tiden. Med tanke på det skulle jag behöva meditera och leka Mahatma Ghandi flera gånger i veckan egentligen! Bara på den senaste tiden har det hänt så otroligt mycket. Både hemska och underbara saker. Men det är ju det som är livet. Jag skulle aldrig nöja mig med att ha ett "nine-to-five"-liv och sedan komma hem och bara ligga på sofflocket och pilla navelludd och leta efter teletubbies-mönster i taket.

På grund av en hemsk sak har jag lärt mig uppskatta livet, ännu mera än förut. Jag försöker vara så kärleksfull jag bara kan och leva varje dag som om den vore min sista. Det är mitt nya motto! Med det menar jag inte att man ska skita i allt, sälja sitt hus och köpa ett ton trisslotter, utan bara leta efter vad som är viktigast i ditt liv. Det finns så mycket små skitgrejer som man slösar alldeles för mycket tid på. Till exempel komplex och dåligt självförtroende. Det är min värsta fiende! Jag vet själv, jag har gått miste om så mycket på grund av att jag inte insett vilken underbar människa jag är! Men det har jag som tur är insett, och nu lever jag mitt liv till max! Och vet ni vad, DET ÄR UNDERBART!

Så, mitt råd för denna gång är att börja arbeta med dig själv, om du inte känner dig nöjd. Det går att älska sig själv, hur svårt det än kan vara (till en början)! Du är underbar, glöm inte det!

(Oj, nu vart det lite sekt-varning här! Ska plocka fram mitt vanliga galna jag, måste bara sova lite, klockan är tolv snart, woups!)


Kommentarer
Postat av: Werner

Bra skrivet :)

2009-04-04 @ 11:01:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0